Livet leker...

Jag befinner mig för tillfället i en position i livet där det mesta är oskrivet och mycket kommer att förändras inom en snar framtid. Det är såklart med blandade känslor som man tar examen såhär i lågkonjunkturstider å allt.
Men jag är hoppfull och tror att saker och ting kommer ordna sig till det bästa.

Det känns lite som att åter vara 19 och precis ha tagit studenten. Allting är möjligt och allting kommer att ske, bara jag vill det tillräckligt!

Underbara framtid, kom till mig!

Avsändare

På tal om snigelpost så skickade jag för en tid sedan ut en förvarning om att det kommer anordnas en större fest i sommar till mina närmsta vänner. Det är ju alltid svårt att lyckas samordna alla man känner under sommaren, folk är på semestrar eller har annat inplanerat å så. Så jag tänkte att jag skulle vara ute i god tid.

Så med en liten touch av ironi skickade jag ut en inbjudan i stil med de amerikanska bröllopsinbjudningarna "save the date".

Så långt var allt frid å fröjd. Men eftersom jag sällan skickar snigelpost utan mestadels skickar antingen mail eller sms så uppstod ett litet problem - jag glömde helt enkelt bort att skriva vem inbjudan var ifrån. Det brukar ju liksom ordna sig automatiskt när man skickar sms å så, då står det ju liksom vem det är ifrån... Men det blev ju å andra sidan lite kul att vännerna fick klura lite innan de kom på vem inbjudan var ifrån.

Kan dock meddela att det var mer än en som var vänlig nog att meddela att jag glömt skriva avsändare :)

Snigelpost

Ett handskrivet meddelande, finns det något trevligare? I dagens teknifierade samhälle har man nästan glömt bort hur det är att vänta på saker och ting. Skickar man sina meddelanden via cyberspace så kan man få svar nästan direkt. Skickar man däremot sina meddelanden via postlådan måste man först vänta på att meddelandet ska komma fram till mottagaren och sedan måste man vänta ytterligare innan svaret kommer tillbaka. Nästan lite charmigt faktiskt.

Tyvärr är det ju inte varje dag som man tar sig tid att faktiskt skicka handskrivna brev till sina nära och kära. Man brukar få en boost av snigelpostmeddelanden när man fyller år, när det är jul eller möjligtvis när man har namnsdag. Men däremellan är det ganska glest.

Så när det då väl kommer ett handskrivet meddelande som inte är relaterat till jul eller någon annan bemärkelsedag så blir man ju såklart överlycklig. För det mesta.


Detta meddelande fick jag igår i mitt brevinkast.


Meddelandet låg instoppat i den här broschyren.



Nu är det inte så att jag på något sätt är otacksam eller så. Inte alls.
Men en del meddelanden kanske man kan klara sig utan. Eller?

Sommartider hej hej...

Ja så var det åter dags att ställa om klockan...

Det är väl ingen som undgått det antar jag och det är ju egentligen inga konstigheter heller. Finns ju en massa ramsor för att komma ihåg vilket håll man ska vrida klockan. Den bästa tycker jag nog ändå att den engelska är:
"you spring forward and you fall backward".

Nåväl hur som helst så jobbar jag extra på ett stort svenskt företag. Senaste året har jag bytt avdelning och uppgifter och jobbar numera mellan 06-10, vilket är ypperliga tider när man är student. Man jobbar på morgonen och har sedan dagen på sig att hitta på grejer. :)

Hur som helst så lyckades jag i höstas med bragden att helt missa att det var dags att ställa tillbaka klockan. Det innebar att när jag satt där i ottan och åt frukost framför datorn så insåg jag (eftersom datorn ställer om tiden automatiskt) att jag var en hel timme för tidig...

Så i höstas lyckades jag alltså pricka in arbetshelg när det var dags för att ändra klockan och givetvis jobbade jag även denna gången... Men nu hade jag koll på att klockan skulle ändras. Det var ju bara det att eftersom jag i vanliga fall går upp klockan 05.00 när jag ska jobba så fick jag ju gå upp klockan 04.00 (vintertid) idag... Så nu börjar ögonlocken bli lite tunga...

Note to self

Just nu följer vi:
House
Trust me
Samantha Who
The Mentalist
Greys anatomy
Ugly Betty
Private Practice

Serier vi saknar:
Men in trees
Sex and the city
Women´s murder club
Lipstick Jungle
Cashmere mafia
Snoken
Mission impossible

Och med vi menas ju såklart jag å min lilla svarta, det e vi som brukar kolla tillsammans :)

Oanad talang

I helgen har det varit inflyttningsfest hos vännerna i grannstaden.
Alltid lika mysigt att träffa dem och jag passade dessutom på att utnyttja deras sällskap lite längre och hade tagit med mig tandborsten :)

I enlighet med deras söndagsrutiner löste vi Melodikrysset på förmiddagen. Jag som trodde det skulle vara en torftig pensionärsgrej måste säga att det faktiskt var ganska skoj - jag kunde nämligen hjälpa till med flera stycken av frågorna!
Och tillsammans löste vi hela krysset :)

Hade dock problem med att inte tänka på Peps å HippHipps väldigt logiska tvångsrakning... :)



PS: Geléhallonkaktusen blev uppskattad!

Birthday.se

Jag föddes år 4677 i getens tecken. Det var en torsdag.

Jag har fram tills idag levt i 10 757 dagar och om 201 dagar fyller jag år.

Idag är jag 29 år, 5 månader och 13 dagar och några timmar. Ungefär.

Feber å photoshop

Typiskt att man ska bli sjuk en måndag, veckans sämsta tv-tablådag...

Så vad hittar man då på när man är hemma och febrig - sitter och pysslar i Photoshop såklart!
Man kan faktiskt sitta hur länge som helst... :)

Timing

Timing is everything, e det inte så?

Idag kom våren, min förkylning samt boken "Löparens nya handbok" som ett brev på posten.

Med snuvig näsa och lite feberdåsighet känns det inte riktigt som en dag då man kommer uppskatta vårens antågande, än mindre bege sig ut i löpspåret...

Men som vi alla vet, efter förkylning kommer friskhet :)

Bok vs. bio

3 gånger i mitt liv har jag både läst boken och sett filmen. Första gången handlade det om hästar och jag blev förtrollad av ensamvargen och djurvännen Redford.

Andra gången handlade det om högtflygande Quidditchspelare och filmen sågs dagen efter att boken lästs ut - det var inget vidare smart drag. Jag har helt enkelt för bra minne. Minns precis vad som ska hända samt vad som "borde" hända, enligt boken, men som inte händer...

Man kan ju tycka att man blir klokare med åren men igår gjorde jag mitt tredje försök. Såg filmen om journalisten å hackern - 1 vecka efter att alla tre böckerna lästs ut (hade en intensiv läsperiod förra helgen).
Ja jag vet att filmen inte är en replika av boken, och så var såklart inte tanken med filmen heller. Men för oss som läst och som minns (eller - som minns väldigt väl) boken så är ganska många detaljer skippade, detaljer som i boken bygger upp karaktärerna och deras personligheter. Filmen var ändå ok, men jag tror jag hade uppskattat den mer om jag inte läst boken.

Kom just på att jag både sett musikalerna samt filmen vad gäller MammaMia och där måste jag säga att jag tycker de lyckats bra med filmen. Att lyckas överföra en musikal som utspelar sig på endast två olika scener och göra det till en hel film är bra gjort.
Det enda som kändes lite konstigt var att se James Bond stå å sjunga kärlekssånger...

Flow

Tänkte just skriva ett inlägg om flow. Ni vet när man liksom har vind i seglen och nerförsbacke samtidigt.

Men sedan ångrade jag mig, tänk om turen vänder om man börjar klappa sig på axeln och skryta om den?

Så bäst att inte nämna något om det flow jag just nu befinner mig i... Ssscchhh.

Vad heter Elvis bror?

Inte Tolvis utan Brolle...

Gåshudsvarning. Underbar duett tillsammans med Sibel.

Playing in stereo

Klockan är snart 22.00.

Grannen vägg i vägg spelar musik. Grannen ovanför dammsuger.
Själv försöker jag kolla på tv. Det går sådär...

Det här är inte så ovanligt för att vara i mitt hyreshus....

A small world

Igår hälsade Private practice på hemma hos Greys anatomy och idag är House bästa polare Wilson medlem i Döda poeters sällskap.

Tänk vad världen är liten. :)

Intet nytt under solen

Häromdagen satt jag på en buss och min "bussgranne" satt med en dator i knäet och tittade på en tv-serie som jag tyckte påminde om LOST. Det var inga personer som jag kände igen men färgerna, omgivningen... påminde om serien.

Trots att jag erkänner att jag tittar mycket på tv-serier så är detta inte någon serie som jag fastnat för. Till en början dissade jag den för att det var "övernaturliga" inslag med i den; såsom vandrande rökmoln, isbjörnar och liknande... Jag är inte direkt något sci-fi-fan.
Men sedan bestämde jag mig ändå för att ge serien en chans och tyckte väl att den ändå var ganska ok. Men efter någon säsong så ballade den ur igen och jag övergav serien för flera säsonger sedan.

Så när jag nu såg att grannen tittade på, vad jag förmodade var LOST, så var jag ju tvungen att smygtitta lite :)
Å jag blev inte direkt besviken... Hunken, Sawyer (?), var med - han var fortfarande hunkig. Gubben var med, han hade fortfarande ett ärr på kinden och kunde gå utan sin rullstol. Seglaren var med, han var i en stad och pratade med - hör å häpna - Mr Meade (!) från Ugly Betty!
Jag tyckte den var rörig innan och Mr Meade gjorde inte saken bättre...

När jag, för flera säsonger sedan, slutade titta på serien befann de sig övergivna på en ö och försökte ta sig hem. Nu, flera år senare verkade de fortfarande vara kvar på ön - känns inte direkt som jag missat något... Sorry ni som gillar serien, men mig tilltalar den inte.